DÄRFÖR VÄGRAR JAG HÅLLA TYST
Första artikeln i en ny artikelserie om de modiga människorna i Sverige – exklusivt för Tryckfrihetssällskapet – är Stefan Torssell.
Vi vet att yttrandefriheten är en bärande balk för ett demokratiskt och öppet samhälle. Yttrandefrihet finns inte om den inte finns även för dem som tycker annorlunda. (Ny diktatur ) Att säga sanningen eller bara ha öppen åsikt som avviker från den ovanifrån påbjudna, är idag förenat med en rad olika repressalier på det personliga, ekonomiska och sociala planet. Men trots att Sverige har blivit en fientlig åsiktsplats att leva på, så blir de som ser igenom det likriktade svenska medielandskapet, och som vägrar låta sig tystas, bara fler.  - Är du en av dom? Kontakta oss !
** **
När jag var tjugofem år kunde jag säga bland vänner att jag när som helst kunde resa mig upp och fritt tala ur hjärtat om demokrati. Jag var nyfrälst och hade just förstått, men inte förstått hur viktig sanningen är. Då kände jag mig lycklig och fri och är det fortfarande, men alltmera bekymrad.

Sverige är illa ute.

Vill ni bli av med en vän eller någon ni älskar: svik, ljug och bedra och se vad som händer. En förruttnelseprocess startar inom er med tvivel på er själva. Ingen som sviker kan undvika detta självförakt. För att upprätta er börjar ni ringakta den ni lurat och ni letar fel. Såväl vänskap som kärlek förtvinar. Människor som en gång stått varandra nära kan bli de värsta fiender.

Sverige är i dag fullt av lögner. Myndigheter, politiska partier och journalistkåren är därför fullt upptagna med sin egen självupprättelse och visar förakt mot alla som de svikit och fortfarande sviker. Numera köper jag inte en svensk tidning.

Medberoende i en härva av lögner

Jag låg och funderade på detta en tidig morgon. Sverige håller på att förvandlas till ett Balkan fyllt av motsättningar och har stora problem. Men att gå till tidningarna eller partierna är som att slå sig ihop med en alkoholist och bli medberoende i en härva av lögner. I stället finns det ett helt nytt liv som startat utanför det etablerade. Jag är glad över att få skriva här och jag ska ge ett par exempel på vad jag menar sker i Sverige.

Under början av 1990-talet fanns en föreställning att omkring 20 procent av landets unga flickor hade utsatts för våldtäkter av sina egna fäder. Tidningarna eldade på. Döttrar som glömt kunde med hjälp av en terapeut locka fram minnena. Sköra flickor togs om hand och behandlades av hjälpande terapeuter. Oskyldiga pappor skickades i fängelse.

Thomas Quick, en pedofil, stod längst ner på den sociala skalan och satt på ett mentalhospital. Så begrep han systemet för att få uppmärksamhet. Han började erkänna mord, men för att kunna minnas behövde han biffstekar och narkotiska mediciner. Han slussades runt på brottsplatser i ett nerdrogat tillstånd och mindes vid sidan av sin viskande terapeut och en informerande journalist. Åklagaren kunde klara upp mordfall efter mordfall. Hela historien håller nu på att rullas upp. Det sägs vara Sveriges värsta rättsskandal, men är bara en i raden.

Sveriges journalister – sämst i Europa

Julian Assange kom till Sverige för att svensk trycklagsstiftning är stark, men den svenska maktstrukturen har sett till att skapa svaga journalister. Sveriges journalister är nog Europas sämsta.

Assange bjöds in att hålla föredrag. En 30-årig kvinna skötte alla detaljer. Hon bjöd hem honom att bo hos henne. De inledde en sexuell relation. En gång använde han inte kondom, vilket hon hade krävt. Så ringde Assanges mobil och kvinnan svarade. En annan fästmö var i luren. Assange hade varit otrogen. Kvinnorna gick tillsammans till polisen och ville att han skulle hiv-testas. Assange förhördes och ärendet lades ner. Kvinnorna anlitade då förre diskrimineringsombudsmannen Claes Borgström som har sin advokatpraktik ihop med Sveriges tidigare socialdemokratiske justitieminister Thomas Bodström. Claes Borgström tillhör alltså makttoppen. Makten vet i vilka snören den ska dra och nu är Assange internationellt efterlyst för våldtäkt. Han har anledning att tvivla på det svenska rättssystemet. Genom svenska journalisters rapportering tror en majoritet av svenska folket att Assange kom till Sverige och begick två våldtäkter och sedan flydde undan rättvisan.

Mordet på Olof Palme är bedrövligt hanterad. Polischefen Hans Holmér plockade undan de ordinarie mordutredarna och satte sig i deras ställe. Sedan inledde han ett samarbete med Dagens Nyheter och gav intervjuer till tidningen i utbyte mot att han fick plocka bort artiklar som ifrågasatte utredningen. Det slutade i fiasko och Dagens Nyheter skämde ut sig.

Är detta enstaka tillfälligheter? Mitt svar är nej. Förklaringen ligger i hur den svenska rättsstaten är strukturerad där media blivit en del av systemet.

Ideologisk kris för Socialdemokraterna

Det moderna Sverige är den svenska socialdemokratin. I dag är partiet totalt ideologiskt desorienterat. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt tillträdde sin post för nio år sedan och möter nu på denna korta tid sin fjärde socialdemokratiske partiledare. Samma ideologiska kris var socialdemokratin i på 1950-talet. Statsministern Tage Erlander behövde en sekreterare och frågade den unge begåvade Assar Lindbeck om han ville ha jobbet. Det ville han inte, men Assar föreslog Olof Palme som var ordförande för Sveriges studentkår. Erlander lär ha sagt: ”Va, är han socialdemokrat?”

Palme ändrade inriktningen av svensk politik. Jag har mött Palme en gång. Han hade intensivt granskande ögon. Så blev det ett tumult. Två unga kommunister hade börjat tjafsa med SSU:s dåvarande ordförande Lars Engqvist om svensk utrikespolitik. Omkring 30 socialdemokrater stod runt om och lyssnade. Palme tränger genom hopen och alla viker åt sidan. Det såg ut som när Moses tågade genom Röda havet.

Palme var kort, omkring 170-173 cm. Han tog tag i de gängliga ynglingarna med varsin hand i deras skjortor och tryckte dem framför sig så att de hastigt fick backa. Palme pressade upp dem mot en vägg och talade hårt, bestämt och nämnde många namn på framträdande personer i världen. Så släppte han taget och kommunisterna sjönk ner mot golvet. Så sa han åt dem att försvinna samtidigt som han vände dem ryggen och gick. Han visste att de skulle lyda och de lydde. Olof Palme hade en järnvilja och var mitt i sitt värv att omstrukturera landet.

Underrättelsetjänst efter Trotskijs modell

Skattetrycket blev högst i världen. Lagen om tjänstemannaansvar togs bort. De flesta inspektionsmyndigheter blev en organisatorisk del av de verksamheter de skulle kontrollera. Partiet hade en egen underrättelsetjänst som byggts upp efter Trotskijs modell för att spionera på svenska folket. Partiet hade 22 000 rapportörer på sjukhus, universitet, tidningsredaktioner, fackföreningar, inom de statliga verken, i studentkorridorerna, överallt. Sverige fungerade som en väloljad evighetsmaskin och blev ett välfärdsland.

Så sköts Olof Palme och nya krafter tog över hela denna gigantiska statsapparat och fyllde snabbt de tomrum som uppstod. På bara något år ändrades svensk utrikespolitik 180 grader. Ingvar Carlsson åkte till USA med Björn Borg och spelade tennis med Bush den äldre. Som tack fick Björn Borg betalt till sitt företag i ett skatteparadis så att någon skatt inte drabbade bollspelet. Förändringarna gick blixtsnabbt.

Sedan mordet på Olof Palme har Sverige varit på ett ständigt sluttande plan. Det vi nu ser är ett tystnadens rike med stora skandaler.

En ful sak var när journalisterna i svenska Publicistklubben 1988 kom överens om att när en utländsk brottsling begår brott i Sverige så skulle de inte berätta om hans härkomst och om han hunnit bli svensk medborgare så skulle han beskrivas som svensk.

Svenskt rättsväsende är i förfall

Jag var 21 år när jag minns att jag första gången talade med en människa med en akademisk utbildning. Det var en främmande värld för mig. Jag hade arbetat sedan jag var 15 år gammal. En äldre släkting hade fått ett gäststipendium vid Harvard, men han såg mig knappt förrän jag fyllt trettio. Jag kom alltså inte från en akademisk miljö, men heller inte från arbetarklass.

Jag började sedan på folkhögskola och 4 år senare på universitetet. Det var som att komma till himmelriket. Jag arbetade några år i kommunal tjänst, men slutade när jag förstod vart utvecklingen var på väg. De svenska kommunerna var överdimensionerade och jag anade den svältkost som väntade och gick till sjöss igen efter en snabb styrmansexamen. Jag hade sett så pass mycket att jag förstod hur svenskt samhällsliv fungerade och jag tyckte om vad jag hade sett. Trots att jag inte var socialdemokrat hade jag då inget emot att leva i ett socialdemokratiskt samhälle. Om endast svensk landsbygdspolitik hade ändrats, skulle jag varit nöjd, men Sverige är nu helt annorlunda.

Sverige har i dag en skola som inte håller måttet, inte heller universiteten. Journalistkåren sköter inte sin granskande uppgift och rättsväsendet är i förfall. Därtill har vi en massinvandring som är obegriplig, men där kan finnas en förklaring.

Nära kontakter med Hitlertyskland

Den svenska socialdemokratin var världsledande inom vetenskapen eugenik på 1930-talet. Centerpartiets partiprogram från 1933 var rent nazistiskt. En klinisk förädling av folkstammen ingick i såväl det socialdemokratiska som centerpartistiska idébygget. Svenska socialdemokrater hade nära kontakter med Hitlertyskland för att lära ut sina rön om sterilisering av folket för att förädla rasen. Men den svenska socialdemokratins milda metoder var inget som passade nazismen.

Varken Socialdemokratin eller Centerpartiet kan göras ansvariga för de brott Hitlertyskland begick 10 år senare, men i stället för en lågmäld diskussion angriper man allt och alla för rasism och har ingen ordning på vare sig tankar eller organisation.

Svensk invandringspolitik överläts till människohandlare i Estland, Polen, DDR, Turkiet och Mellanöstern. De har ordnat dyra charterresor utan återresa. Och i denna mängd av resenärer har gangsterligor, droghandlare, kriminella och lycksökare av alla de sorter fått fri lejd in i riket.

En stor rättsröta har jag fått se på nära håll. Det var en smärtsam process innan jag tvingades erkänna för mig själv att det inte var enstaka misstag utan ett rättssystem i sönderfall. Jag mådde oerhört dåligt. En händelse gjorde det extra tydligt för mig.

Förfalskningar om Estonia

Journalisten Susanna Popova ringde för att kontrollera ett par uppgifter till en bok hon skrev om hur ett protokoll från en inspektion på passagerarfärjan Estonia hade förfalskats. Under min tid som byrådirektör på Sjöfartsverket pågick saker som jag då inte kunde begripa. Ena dagen fick jag en förklaring, nästa en annan. Jag började därför föra dagliga anteckningar som stöd för mitt minne. Jag grävde fram mina gamla anteckningar. Det var kväll och jag satt hemma i soffan.

Plötsligt kände jag ett akut illamående och undrade om jag ätit något olämpligt under dagen. Illamåendet ökade och jag märkte hur ett stålband drogs åt runt huvudet. Då förstod jag. När jag skrev mina anteckningar några år tidigare hade jag mått precis så som jag kände mig när jag satt i soffan och läste. Kroppen mindes.

I dag kan jag bekymmerslöst hantera mina insikter, men då till och med kräktes jag. Jag förstår dem som inte orkar tänka på hur Sveriges folk sviks av sina makthavare i skön förening med en bestucken eller i bästa fall förvillad journalistkår. Det är smärtsamt.

I flera år försökte jag inbilla mig att allt schabbel efter Estoniakatastrofen berodde på en otursförföljd hantering, men orsaken till 852 människors död har mycket kallsinnigt mörklagts av Sveriges regering, Sveriges riksdag och svenska myndigheter till ackompanjemang av en tystad journalistkår. Det skedde enligt inövade rutiner.

Alla tror att bogvisiret föll av och att vatten forsade in på huvuddäcket. Få funderar på om ombordkörningsrampen var stängd. Den var stängd. Men ännu färre tycks ha funderat på vem som lanserade teorin om det öppna bogvisiret. I en rättsstat så är det väl en expert.
Estonia smugglade militärt gods

Det var Carl Bildt som 12 timmar efter olyckan förklarade att den berodde på att bogvisiret var felkonstruerat och hade ramlat av. Hur kunde han veta det? Annars är det väl endast Nordkorea som har så allvisa ledare.

Estonia kom till genom en politisk överenskommelse efter Carl Bildts valseger 1991. Sverige byggde sedan färjeterminalen i Tallinn. Fartyget ägnade sig åt smuggling av militärt gods. Ett passagerarfartyg med militär last räknas inte som ett passagerarfartyg utan som ett fartyg som transporterar militärt material som har passagerare ombord. Carl Bildt var den förste i Sverige som fick reda på att Estonia hade sjunkit. Hela natten talade han i telefon. Han vägrar i dag att svara på frågor. Ingen svarar på frågor. Ingen ställer frågor. Moderater och socialdemokrater samarbetar som siamesiska tvillingar. Media tiger.

De få gånger jag är i Helsingfors brukar jag köpa Hufvudstadsbladet och så går jag till Café Strindberg och tar en kopp kaffe och läser tidningen och så sitter jag där och njuter. En tidning ska tala till läsaren som till en vän. Därför har jag upphört att köpa svenska tidningar.

Av Stefan Torssell

Stefan Torssell är författare, tidigare byrådirektör på Sjöfartsverket, akademisk examen vid Uppsala universitet med samhällsvetenskaplig inriktning och sjökapten.